Koharu Sugawara

Annonser

Vill se igen…

Sitter som förhäxad när jag ser det här och hade velat se om båda föreställningarna igen. Vilket danskompani Göteborgsoperan har! Och jag är så otroligt glad att skolan har en sådan bra kontakt med Operan så att vi på danslinjen får möjlighet att jobba med flera av deras dansare. De har så mycket att lära oss och det hade varit så stort och häftigt komma med i deras kompani. Helt klart ett mål att jobba mot!

I would really like to see this perfomance again and I can watch this short clip over and over again. It’s absolutely one of my top goals to one day be working in this dance company! Working with this type of performances. Watch it!

It´s all about feelings

Jag har tänkt ganska mycket idag på var jag får min inspiration ifrån när jag dansar och hur mycket den faktiskt behövs för att jag ska kunna släppa loss och vara ärligt kreativ. Med ärligt menar jag att inget är framtvingat, utan det kommer av sig självt och jag låter det vara som det blir. Ofta kan jag känna en ganska stor press när jag dansar eller skapar eget material. Jag tror det är svårast när jag ska koreografera själv eller improvisera. Jag går ifrån mig själv alldeles för mycket och fastnar i hur det ser ut och om det är tillräckligt bra och glömmer helt bort vad jag själv vill få ut av det. Vår nya modernlärare sa igår: ”dance, it´s all about feelings” och det har han rätt i. Dans är en reaktion på känslor. Känner jag att jag måste bekräfta mig och visa vad jag går för och pga det tvingar fram dans, så blir det stelt, konstigt och känns helt fel. Men då jag landar i mig själv och faktiskt känner efter, hittar jag mängder med känslor som jag kan använda mig av och genom det skapa något som känns som jag. Som är jag och ingen annan. Jag skapar för min skull. Plötsligt blir resultatet helt annorlunda och jag kan känna mig stolt över vad jag har åstadkommit. Tidigare i veckan försökte jag jobba på eget material och det gick sådär. Jag tvingade mig mest till det för att få in det som en vana, att faktiskt ta mig tiden och dansa själv. Problemet var att jag var alldeles för trött och hade tankarna långt ifrån mig själv. Resultatet blev inte som jag hade tänkt mig och till slut fick jag bara släcka ljuset och improvisera i mörker för att kunna slappna av lite mer. Idag har jag varit lugn och dansat för min skull och jag njöt av det. När jag sedan skulle skapa en liten kort fras så hade jag plötsligt inga problem med det alls. Det kändes inte jobbigt att visa upp det för de andra och jag var nöjd med vad jag skapade. Den känslan ska jag alltid ha när jag dansar, i alla fall sträva efter, för vilken skillnad det blev. Både i kropp och knopp och jag såg i spegeln att det har hänt saker sen efter jul. Jag har gått in med en ny inställning till mig själv och min dans och det har redan gett resultat. Ens egen utveckling märker man sällan av, men nu kan jag både se och känna den.